Microsofts nedstängning av åklagares e-postkonton visar att Trump också kommer att kunna pressa Danmark och Grönland med tech-sanktioner, menar en expert.
Det är ett uttalat mål för USA:s president Trump att annektera Grönland. Det har han upprepat igen och igen. Men i vilken utsträckning amerikanska företag kan användas som medel, så att Maga-chefen kan nå sina nordatlantiska mål, har hittills varit oklart.
Det var fram tills att Microsoft blev centrum för en mindre skandal. Som led i ett amerikanskt sanktionspaket mot Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Holland och chefsåklagare Karim Khan har Microsoft valt att blockera hans tillgång till e-posttjänsten Outlook. Och om Trump använder exempelvis tech-företag för att pressa Danmark eller Grönland i territorialkonflikten, så finns det inte mycket att göra åt det.
– Det är fullt tekniskt möjligt att få Danmark helt på knä, om man stängde av Azure (Microsofts molntjänst, reds anm) i morgon. Jag tror att Microsoft har rätt när de säger att de kommer att göra vad de kan för att motstå. Men när man kan göra det mot ICC, så kan jag inte se varför man inte skulle göra det mot Grönland eller Danmark. Varför skulle det inte ske igen? säger Signe Ravn-Højgaard, direktör på tankesmedjan Digital Infrastruktur.
Nya leverantörer
På Grönland har man på grund av flera brott på sjökablar 2019 valt att ha lokalt värdskap för kritiska system inom självstyrets administration och hälsovård, men flera kommuner har it-tjänster hos Big Tech. Här skulle president Trump i princip kunna genomdriva nedstängning, om han valde att använda presidentdekret för att införa sanktioner mot Danmark eller Grönland.
Det är en mer eller mindre offentlig hemlighet att för ett relativt isolerat och geografiskt stort samhälle som Grönland fungerar amerikanska Facebook som ett slags nationellt intranät. Maren Sander Granlien, direktör på det grönländska it-konsultföretaget Ilik, menar att exemplet med ICC-chefsåklagaren och Microsoft definitivt har visat att grönländarna måste flytta till alternativ till Big Tech.
”Det är på tiden att hitta en annan plats att ha den offentliga debatten och det allmänna meningsutbytet. Något annat är att i stort sett alla offentliga myndigheter, vårt nationella nyhetsmedium och alla idrottsklubbar med mera, informerar och debatterar på Facebook. Därmed matar vi USA med all data och info om vårt land på ett samlat ställe – lätt att analysera på – utan att behöva anstränga sig. Med möjlighet att styra och manipulera det”, skriver hon.
Trumps sanktioner mot ICC var en reaktion på att domstolen i november förra året utfärdade arresteringsorder mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och tidigare försvarsminister Yoav Gallant i kölvattnet av landets omfattande angrepp i Gaza. Microsofts ledning har annars varit på en flera månader lång charmturné med löften om att företaget kommer att skydda europeisk infrastruktur och data mot ingrepp från USA.
I Holland har ärendet enligt tidningen De Volkskrant lett till att tio vitala organisationer inom landets offentliga sektor har vänt sig till den holländska molnleverantören Intermax för att utforska alternativ till amerikansk tech.
– Men det är inte lätt att byta. En typisk it-migration kan ta mellan sex månader och tre år, säger Intermax-direktör Ludo Baauw.
Starlink-flirt
Den grönländska teleleverantören Tusass har under våren 2025 förhandlat med det Elon Musk-ägda Starlink om att leverera satellitinternet till det stora ösamhället, som är kommunikativt sårbart. Men hittills har förhandlingar inte burit frukt, eftersom Starlink enligt uppgift själv vill driva förbindelserna, vilket inte är omedelbart möjligt då Tusass har ett statligt telemonopol på Grönland.
Just Starlink har blivit ett primärt exempel på hur svårt det är att skilja amerikansk tech från den amerikanska regeringen. I kölvattnet av Trumps omfattande tullkrig har en rad länder plötsligt godkänt Starlink och ingått distributionsavtal. Däribland afrikanska Lesotho, DR Kongo, Somalia samt Pakistan, Vietnam och Bangladesh.
I ett PM från det amerikanska utrikesdepartementet, som Washington Post har fått tag i, står det:
– Medan regeringen i Lesotho förhandlar ett handelsavtal med USA, så hoppas den att licensieringen av Starlink demonstrerar goodwill och intentioner att välkomna amerikanska företag.
Det är en bred palett av bekymmer om killswitches, datainsamling, spionage och utpressning, som har fått de flesta europeiska länder att ompröva det tunga beroendet av amerikanska teknikjättar och undersöka möjligheterna för strategisk och teknisk suveränitet.
Den här artikeln har tidigare varit publicerad i danska Ingeniøren. Ny Teknik översätter och publicerar utvalda artiklar exklusivt för prenumeranter, som en del i ett samarbete mellan tidningarna.